Varför armbrytning?

Aggressiv, “man-mot-man” kamp! Det finns ingen jury — men där finns vinnare och förlorare. I armbrytning är intensiteten uppenbar:
deltagare tränar åratal för att på bästa sätt kombinera styrka, teknik och snabbhet i ett, fullt ut, explosivt ögenblick.

Armbrytning är också en sport som vem som helst kan utföra — ung och gammal, rik och fattig. Alla har tillgång till ett bord — även om det kan vara ett matbord eller ett mötesbord. Medans det är bäst att bryta arm på ett armbrytningsbord å är poängen att armbrytning är en sport som är tillgänglig för alla.

Det kräver ingen sjö eller speciell terräng. Dessutom kräver inte armbrytning någon infrastruktur; t.ex ishall, golfbana, fotbollsplan, skidbacke, baseballplan eller baskethall, och kräver mycket lite utrustning.

Faktiskt, det enda utrustning som behövs är ett riktigt bord och om man söker efter bord så kan du förvänta dig att få betala 1.500:- till 5.000:- för ett, vilket får betraktas som rimligt eftersom det håller “‘för evigt” och kan utnyttjas av många. Vem som helst från vilken nation som som helst kan tävla internationellt i armbrytning — det finns inte många sporter som man kan säga det om.

Är armbrytning en sport? En sport är “en aktivitet som inbegriper fysiskt utövande and skicklighet i vilken en individ eller ett lag tävlar mot ett annat eller andra för nöjes skull” (The Concise Oxford Dictionary, 1999).

Armbrytning passar säkerligen i den definitionen. Emellertid, vissa personer kan tycka att armbrytning är någonting ålderdomligt eller inte är en sport eftersom armbrytning har ett rykte att bara praktiseras i barer och klassrum.

Armbrytning har helt säkert utvecklats förbi den punkten, trots att betraktningsproblemet fortfarande finns. En hastig titt genom några av armbrytnings-hemsidorna avslöjar att armbrytning är en organiserad, tävlingsinriktad sport och inte en lek utförd i bara barer och skolor. Faktum är att det är tävlingsinriktningen som motiverar de flesta av oss att delta i den.

Inte alla kan bli en suverän armbrytare, men alla kan göra försöka göra sitt bästa. Det är faktiskt så att så gott som alla armbrytare som försöker göra sitt bästa erfar någon grad av succe. Detta på grund av två saker.

För det första; armbrytning använder muskler och senor som inte används så mycket annars; därför får träning en stor påverkan på utförandet. Det naturliga, otränade fenomenet är verkligen sällsynt.

För det andra; tävlingsinriktad armbrytning har inte fått den populäritet ännu att dra till sig de mest genetiskt begåvade personerna till sporten.

Dessa punkter tillsammans betyder att, med träning, kan vem som helst som startar med armbrytning ha hopp om att lyckas bra.

Genom att bli bra inom armbrytning utvecklar utövarna en mental tålighet och mycket starka kroppar, vilket är fördelaktigt inom andra områden av livet.

Starka armar som inte är benägna till skador i senor och fästen är användbara inom många andra sporter och ett exempel på mental styrka är att överkomma nervositet som ofta är kopplad till det att vara i centrum för andras uppmärksamhet — förmågan att fokusera på uppgiften framför sig.

Ingen tycker om att förlora och detta motiverar och driver armbrytare att träna hårt och göra sitt bästa. Dessutom, att inte alltid vinna matcher ansikte-mot-ansikte lär en att vara ödmjuk.

De ovanstående styckena är utmärkta anledningar till att engagera dina barn i armbrytning.